God help us

Vid jul så träffar man ju alltid familjen. Ni som har släkt träffar väl som också, morbror faster mormor farfar farmor morfar kusin syssling pyssning morbrors ex fru +ny man med barn, ja ni vet alla dom. Man umgås med sin familj och släkt i typ tre dagar säger vi. tre intensiva dagar av mormors tjat om tv:n, farfars historier om när han va ung och snygg, kusinens prat om hans nya bil som tydligen är världens bästa, mosterns prat om gamla ex makar som är dumma i huvet, en galen mamma som bara springer runt och försöker prata och lyssna på alla, pysslingarna som skriker och har sönder saker. Så är inte min jul, de är låångt ifrån så. Jag har ju bara familj plus mormor och mammas nya+barn. Men de känns som de är tjocka släkten som varit här nu när de är över. Jag är helt slut och känner att min familj är den jobbigaste i världen. Jag hatar människor som är med mig 24/7 och när jag inte får vara för mig själv. Sen när jag är för mig själv ett tag så blir jag rastlös och går så ner för att få lite sällis, och då blir de bara hysteriskt och översocialt. Så jag vill bara säga att fan va skönt att julen är typ över. Imorrn åker mormor tillbaka till turkiet, mamma åker på semester till Lissabon och Jag med lillasyster åker till pappa för jul nr2. den kommer förhoppningsvis inte vara lika galen som nr1 men de är trots allt jul och de känns som att alla blir lite väl överspända och drar upp sina fakesmile lite till än möjligt.

Jag vet att de är deprimerande, men är de inte sant? Julen är översocial.

Gonatt

/C